tisdag 27 december 2016

Jul utan julkänsla

Då var julen förbi. Äntligen. Igår firade vi tillsammans med syskon och respektive på mammas sida och jag gav en lättnads suck när kvällen var över. Inte för att jag ogillar min familj, tvärtom! Det var superkul att få busa med brorsdöttrarna och snacka lite skit med de vuxna, men julen i år har liksom inte känts som jul. Egentligen hade jag mer julkänsla i början av december än vad jag hade nu i helgen. För mig är det ingen jul utan snö, i princip, så egentligen borde jag bosätta mig uppåt i landet. Där finns det ju så det räcker och blir över! 

Men nu är det bara att ladda om inför nyår. Det ser jag i alla fall väldigt mycket fram emot. Kommer bli superkul! Sedan är det bara att ladda om IGEN inför hemresan till öjn den 9:e januari och Henkes födelsedag den 10:e januari. Och såklart(!) vår 10-årsdag den 18:e januari. December 2016 - januari 2017 är med andra ord extremt hektiskt. Mellan alla dagar skall jag dessutom hinna färdigställa och skicka in min B-uppsats, samt påbörja en C-kurs. 

Dags att lägga på ett kol? Japp... Hoppas i alla fall att ni alla har haft en underbart fin jul och att ni får ett fint nyår. <3 


onsdag 21 december 2016

Ett farväl jag inte ville ta

Den 16 december tog vi farväl, kent och jag, i Stockholm. Det var en underbar konsert. En salig blandning av det bästa, gammalt och nytt. Saknade FF, Blåjeans och Pärlor, men man kan inte få allt. Jag fick i alla fall ett avslut. Det blev många tårar när de drog igång Mannen I Den Vita Hatten och avslutade med Den Sista Sången. Det gjorde så jävla ont i mig att jag fick vända mig om och burra in ansiktet i bröstet på Henke en stund för att mäkta med. De har varit med mig sedan jag var 12 år gammal och köpte Vapen & Ammunition, som jag sedan lyssnade sönder i flickrummet. De har varit med mig i tonårsfrustration såväl som vuxenliv, och de har alltid varit lika aktuella. Lika stöttande och tröstande. Det är svårt för mig att i ord beskriva hur mycket de betytt, och hur otroligt saknade de kommer vara. 

Jag tog en enda bild under konserten, det är den ni ser ovan. Istället för att stå med mobilen bara njöt jag, tog min sista chans och insöp kärleken. Många omkring mig stod konstant klistrade till mobilen och jag ville nästan skrika "KOM TILL NUET, SNÄLLA!" för de där trehundra bilderna är inte värt ett smack senare i jämförelse med faktisk närvaro. Enligt mig, säkerligen känner någon annorlunda och det är såklart okej! 

Tack kent, för allt. Ni kommer alltid vara mina hjältar! 💗


torsdag 1 december 2016

Lucka nummer 1

Lucka nummer 1: Vad är din drömbild av julafton i år? 

I år är faktiskt första julafton då vi inte skall ha några julklappar, och jag längtar mer än någonsin! I år hoppas jag på att kunna spela Bingolotto (som jag aldrig gjort förr, dessutom) tillsammans med mamma och pappa under uppesittarkvällen. I reklampauserna skall jag smyga ned i källaren och roffa åt mig lite julgodis som jag gjort tidigare under dagen. 

På julafton är det maxat familjemys, jullunch, julmiddag, några slöa timmar framför julfilmer på Netflix och Kalle Anka vid 15.00 som gäller. En promenad, förhoppningsvis i snö. Kanske lite sällskapsspel, och MASSOR av julmust! Är det någonting jag verkligen njuter av på julen är det clementiner och julmust. 

Men framförallt hoppas jag på att alla får vara friska och njuta av julen. Att vi får ta hand om varandra och bara andas in lugnet. Slippa stressen, slappna av. Min mor blir gärna stressad under jul men i år skall jag göra allt i världen för att det inte skall bli så! Julen skall ju vara en fridfull afton. 

Detta är lucka ett i Kajsons julkalender. Haka på ni med, och ha en förbannat fin jul i år! Försök att släppa pressen och bara njut! 💗😍




söndag 27 november 2016

Inget skämt

Det blåser omkring 25 s/m på ön idag. Jag älskar den här ön, men inte idag. Skulle öppna balkongdörren för att ta en Pepsi förut - flög med och var övertygad om att det var slutet på mitt liv, att jag skulle flyga över balkongräcket. Jag flög alltså med dörren ut och sträckte armen på köpet. Såg min tid på jorden passera i revy. 

Omkring tio timmar senare skall jag gå ut igen för att hämta ytterligare en Pepsi (beroende much) bara för att upptäcka att hälften ligger på grannens altan. Plattan har vält över kanten. Henke fick gå ut på pepsijakt, för jag går fan inte ut i det här vädret. Precis utanför mitt fönster står gatulyktan och vajar. Skulle inte förvåna mig om fönstren rök med inatt.

Och just ja, det snöar också. Varför inte liksom? Lika bra att få allt på en gång. Snö i 25 s/m i ansiktet är lika med smärta...

Trevlig kväll på er! <3 


tisdag 22 november 2016

Min kropp. Min jävla kropp.

Minus 30-40kg, men hur? Min jävla kropp!

Jag sitter och funderar på nyårslöften, sådana som är till för att brytas, men för en gångs skull kanske faktiskt kan hållas. År 2014 var det att sluta röka. Nu gick det åt helvete den här gången också - en överraskning för mig eftersom allt kändes så jävla bra - så det är ett som gäller inför 2017. Den första januari får det fan vara nog! 

Men så har jag även tänkt mycket på allt kring min kropp. Egentligen - vad jag själv upplevt - mår jag inte rent fysiskt dåligt i min kropp. Jag har ungefär samma flås i Visbys backar som mina normalstora vänner och klarar mig som alla andra i vardagen. Mitt problem är det psykiska. Jag vill kunna gå in i en klädbutik och köpa den där fina toppen och de där underbart snygga jeansen, eller äta godis inför folk utan att skämmas. Kunna se klok ut i den där jackan som jag vill köpa men inte riktigt kan knäppa. Kunna bära oversize-tröjor utan att se ut som ett tält på två ben. I mitt liv finns det ingenting som ger mig mer ångest än en provhytt - jag vet aldrig om jag skall gå ut med ett leende på läpparna eller bryta ihop (oftast det senare). Jag vill bara vara bekväm! Inte vara rädd eller känna mig exkluderad! 

Jag har varit smal (normalstor) en enda gång i mitt liv och det var när ätstörningarna smög sig in i mitt liv. Dit vill jag aldrig mer igen, aldrig! Jag vägrar räkna kalorier, lägga mig hungrig för att sova eller äta lunch/middag på en assiett. Så hur i helvete skall jag lyckas med detta?! 

Mitt mål är att gå ned 30-40kg i vikt. Just nu kan jag inte ens se mig själv gå ned 10kg. Min kropp gillar inte att gå ned i vikt. Jag kan gå en mil om dagen i fem veckor, äta normalt och ändå inte tappa ett endaste litet jävla kilo! Det här är så svårt för mig att förstå; vad gör jag för fel? Eller är det min kropp som helt enkelt inte fungerar som den "ska"? Kan inte alla gå ned i vikt? 

Utöver det faktum att jag, uppenbarligen, har sjukt svårt att gå ned i vikt förstår jag inte hur i helvete jag ens blivit tjock. Visst, när jag var yngre käkade jag en hel del onyttigheter och brydde mig ärligt inte så mycket; men nu? Jag äter normalt; frukost, lunch, middag. Ibland äter jag godis (ytterst sällan!), men oftast är jag nöjd med några oliver, kanske lite nötter eller en frukt när sötsuget sätter in. 

Jag står handfallen här. Har ingen aning om hur detta skall gå till. Är egentligen inte ens motiverad, eftersom det känns snudd på omöjligt. Samtidigt vill jag inte vara en tjockis for life. Jag vill inte. Tanken får det att svida bakom ögonlocken och ångesten smyger sig på. Jag är så JÄVLA trött på min JÄVLA kropp, men jag vet verkligen inte vad fan jag skall ta mig till... 

Helvete. 

Jag startar en ny kategori: "En viktresa". Skall göra allt i min väg för att komma till botten med detta, för jag vill verkligen leva ett lyckligt liv. Om jag så skall lägga mig under kniven eller gå genom sjukvården på något vis. Är så trött på detta, det gör verkligen ont i hela mig när jag skriver detta inlägg och tårarna är inte långt bort. Jag hoppas verkligen på att kunna utöka denna kategori, för nu känns det som rock bottom... 

Helvete, helvete, helvete. 

fredag 4 november 2016

Sista gången


När jag var 18 år gammal började jag röka. Det hela började oskyldigt, jag tyckte det var ganska vidrigt, men jag fortsatte och det blev "gott". Till slut var jag rökare. I år är det åtta år sedan. År 2014 slutade jag röka, i ett halvår. Sedan hamnade jag på fest med groggen i ena handen och ciggen i den andra. Fast, igen. 

Så för ett tag sedan fick jag nog och skrev upp ett slutdatum i min kalender. Min hals var helt igenkorkad, spänningshuvudvärken konstant och tröttheten total. Andningen var hemsk, hostan outhärdlig, plånboken tom för jämnan. Oron total för om jag verkligen hade råd med cigg om jag var tvungen att köpa mat. Det är sjukt! Cigg före käk, beroende före överlevnad. Jag skojar inte, vissa dagar kunde jag skippa lunchen, leva på kaffe och cigg till klockan 19-20 på kvällen. Kom igen? Och det här ständiga tvånget att alltid lämna det jag sysslade med för stunden, om det så var plugg, spel tillsammans med vänner eller en vanlig konversation, bara för att få röka. För att få suga in gift i lungorna! Ciggen må vara en social aktivitet för de som "är med i klubben", men den är även extremt asocial när saker och ting får stå åt sidan för de där minuterna det tar att röka upp en. Hemskt. 

Idag är jag inne på dag fyra efter mitt rökstopp. Hittills har jag faktiskt inte haft en enda outhärdlig dag, då sägs ändå dag två och tre vara de absolut värsta. Nu snusar jag visserligen, för att ta ut olika aspekter i olika takt; först skall jag få bort vanan att tända, lyfta och röka ciggen, steg två är att utrota nikotinberoendet. Sist var nikotinberoendet mitt absolut minsta problem, det gick faktiskt förbi mig utan att jag ens märkte det. Den absolut tuffaste utmaningen för mig år 2014 var att bli av med vanan som satt i händerna, snuset skippade jag efter inte ens en vecka och det rörde mig inte i ryggen. 

Anledningen till att det går så bra, peppar peppar ta i trä, är förmodligen för att jag tröttnade så brutalt. Dessutom är det en helvetes fin motivation att faktiskt ha styrkan att stå emot och att majoriteten av tiden inte ens fundera på ciggen eller ha ett sug efter den. Enligt mig själv har jag gjort enorma framsteg på bara dessa dagar och kan inte se hur detta skulle kunna vända till det negativa. Mitt absoluta bevis på att jag verkligen, verkligen vill och kan fick jag idag då jag utan några som helst problem kunde stå bredvid rökare utan att ens vilja tända en själv. Jag känner mig så jävla stark! Så otroligt stark! Och fri! 

Det här är sista gången jag slutar röka, och det känns underbart. Det är viktigt att tro på sig själv när ingen annan gör det, och jag tror mer på mig själv än någonsin! <3 

lördag 15 oktober 2016

13th

 

Jag har precis sett årets viktigaste dokumentär - alla kategorier: 13th. Jag grät mer än en gång och sitter just nu med en underlig känsla av ångest i kroppen. Det är inte många som läser min blogg, men kan jag få två eller tre personer att se den här dokumentären anser jag det vara en vinst. Kan dessa två eller tre personer sedan sprida vidare ordet till ytterligare två eller tre personer, då har vi skapat en viktig kedja. 

Så se dokumentären, för den är viktig. Inte bara i USA, utan även här i Sverige där rasismen går som en våg genom landet. I ett land där efterlysta brottslingar antas vara invandrare, där alla våldtäktsmän är av utländsk härkomst till dess att "motsatsen är bevisad". Eller i ett land där förtryckare jobbar mot förtryck genom att anordna demonstrationer i ära till våldtäktsoffer, i rasismens anda, för att liksom ta tillvara på tillfället som getts. Det är obeskrivligt vidrigt, snuskigt, smutsigt, fult och respektlöst! 

Ta er tiden att bli upplysta! 

lördag 1 oktober 2016

Crazi kruklady





Ja, men ja! Guilty as charged! Jag älskar växter, tycker mindre om blommor eftersom de bara dör. Jämt. De kan inte göra någonting annat än dö, eftersom de är OMÖJLIGA att hålla vid liv. Deprimerande! Så jag har hittills bara ägt grönväxter som liksom litegrann sköter sig själva. Mitt senaste inköp var för några veckor sedan; någon typ av kaktus (som jag inte kommer ihåg namnet på, jungle-någonting, om det ens ÄR en kaktus?!) och en U-N-D-E-R-B-A-R kruka till den! Inköpt på Växthuset Linds här i Visby för 213 pengar tillsammans. 

Jag brukar inte gilla sådana knasiga krukor eller liknande i hemmet, men jag föll pladask för denna (annars skall allt helst vara vitt, tyvärr). Den känns annorlunda liksom, och alla färger som finns på den går perfekt ihop. Dessutom passar den enormt bra till orange, vilket är lite av ett tema i vårt fönster i stora rummet. Nu har det kommit fler skott så uppenbarligen har jag inte misskött den totalt, vilket är bra. Tar man död på en växt som denna skall man nog avsäga sig allt typ av ansvar, på alla plan, alla kategorier. För mänsklighetens skull... 

Men OM växten mot all förmodan skulle dö, då skall jag sätta ett blockljus i krukan. Love it!

måndag 26 september 2016

Creepypodden i P3

Jag är den där tjejen som aldrig blir skrämd av skräckfilmer, åtminstone inte i vuxen ålder. Som tycker att det är en riktig skitgenre. Ofta är storyn dålig, skådisarna b, effekterna luktar 1970 och det som skall vara läskigt är oftast bara löjligt. Det finns två skräckfilmer, eller thrillers, som jag upplevt som obehagliga; Shutter (den thailändska, har inte sett den amerikanska än) och Orphan. De har fått mig att må ganska dåligt, faktiskt. Shutter är en återkommande favorit som får mig att känna obehag varje gång och dessutom har den faktiskt en story som liksom binder ihop säcken. 

Men jag gillar ju skräck! Jag gillar riktigt bra spökhistorier, fiktiva såväl som verklighetsbaserade. Samtidigt känns det inte som att jag har ork eller tid att faktiskt läsa sådana eftersom jag aktiverar hjärnan så det räcker och blir över varje dag. Filmer inom genren har jag dessvärre gett upp på. Jag vill ha någonting som känns hjärndött, men som jag ändå kan leva mig in i och bli berörd av. Som kan ge mig gåshud till dess att kroppen nästan blir kall och jag får frossa. Det är här Creepypodden kommer in och tillfredsställer mitt behov av spänning. Oftast lyssnar jag samtidigt som jag spelar WoW och det är så otroligt avslappnande men samtidigt nervkittlande. 

Jack Werner, som har bloggen Creepypasta och är skapare av podden, är en extremt skicklig berättare. Man sugs verkligen in i skräckens värld och så tumlas man runt där, som trollbunden, till dess att avsnittet tragiskt nog tar slut. Vissa avsnitt är mer berörande än andra men alla är bra. Då menar jag verkligen BRA! Jag har hittills inte stött på ett enda dåligt avsnitt, eller ett avsnitt som inte gett mig gåshud. Hittills är I Vermonts skogar det avsnitt som gett mig mest obehag. Vid vissa tillfällen under avsnittets gång kände jag ärligt talat hur maginnehållet letade sig upp i strupen på mig och jag började frysa på grund av gåshud. FRYSA. DET är skräck, DET är känslan jag letar efter. Känslan när pulsen slår snabbare och paniken närmar sig är underligt underbar och adrenalinkicken slår vilken fylla som helst! 

SÅ, är ni intresserade av skräck och också har ledsnat på dåliga skräckfilmer, eller helt enkelt bara vill ha MER skräck i era liv, kolla snälla in Creepypodden! Allra helst i ett rum med dämpat ljus, instängd i ett par hörlurar där inga andra ljud kommer in - det är underbart och beroendeframkallande! 

Jag skall försöka hinna lyssnar på fler poddar som jag kan tipsa om, men har ni några tips på poddar - bring it! Jag har en lista på kanske 20 stycken hittills, men det skadar inte med fler. Speciellt skräckpoddar vore helt amazing! 


lördag 24 september 2016

Stressar ihjäl mig!

Kände att jag ville göra en liten snabb uppdatering här. Återigen har jag varit sjukt frånvarande. Det kan ju bero på att jag de senaste tre veckorna stressat så in åt helvete med skolarbete. Hade nämligen två muntliga presentationer, en fördjupning, en hemtentamen och en rapport att traggla mig igenom. På tre (TRE! T-R-E!) veckor! Snittade väl 16h/dag och maxade en dag med 18h. Det är inte sunt att utsätta sig själv för någonting sådant. Hjärnan är som en deg och någon sömn blir det inte heller tal om, så den hinner liksom aldrig återhämta sig. Jag fick högsta betyg på allt, en riktig fullpott med andra ord, men jag vet ärligt talat inte om det är värt det. Inte en jävel kommer bry sig om mina betyg sen när jag skall ut på arbetsmarknaden, ändå är de SÅ viktiga för mig. 

Jag har någon slags hatkärlek till betyg; ett bra betyg gör mig ruskigt motiverad, samtidigt som de sänker mig då jag sätter en sådan press på mig själv att jag går in i någon typ av omänsklig form där det inte finns några gränser. Ganska sjukt, egentligen. Att jag kan bli ett sådant monster. Hoppas på att kunna tagga ned lite om några veckor. Kanske hinna med lite fritid. Det låter som något, det! Idag till exempel har jag faktiskt läst en bok som inte är kurslitteratur, medan jag varit i tvättstugan 6h eftersom jag inte hunnit tvätta på tre veckor...

... CUT ME SOME SLACK, BRAIN! 

This is just... the god damn truth, y'all!

söndag 11 september 2016

Från skitgris till frenetisk städkäring...




















Det finns någonting som jag hatälskar med mig själv. En egenskap som säkerligen kan reta gallfeber på många, och speciellt då min käre fästman som är raka motsatsen... jag blir stressad av stök. Jag kan må dåligt av stök. Jag har gått från att vara en riktig jävla skitgris (läs: klädberg på toaletten, fyra dagar gammal disk på köksbänken, tvätt i stora lass i alla skrymslen) till att bli en frenetisk städkäring

Det första jag gjorde idag? 1. satte igång kaffekokaren, 2. diskade disk som inte var min för att den iakttog mig och skrek "DISKA MIG OR DIE" (typ), 3. drog en vända med dammtrasa, rengjorde handfatet från damm och tandkrämssmuts och dammsög hela lägenheten. God morgon, liksom. Och vet ni? Det var inte ens stökigt...  enligt vilken normal människa som helst. I mina ögon såg det ut som om någon bombarderat mitt hem. Det här är min vardag, varje jävla dag. Att plocka och fixa, hålla det rent och snyggt. 

Och det låter bra när jag stolt kan säga att vi bor i ett underbart rent och snyggt hem, för det är ju inte alla som dammsuger, dammar och torkar av tre dagar i veckan eller orkar ta disken direkt efter middagen. Men för mig handlar det här rena och snygga inte om att kunna säga detta stolt, det handlar om att jag skall få ro. Jag kan inte sitta i en stökig miljö och jobba. Är det disk i diskhon och jag sitter vid köksbordet för att plugga gnager det sönder mig inifrån och ut. Det slutar med att jag diskar och sedan kan jag plugga åtminstone 5-6h utan några som helst problem. 

Det tar ENERGI av mig att vara såhär, oavsett hur snyggt och renligt vårt hem är. Jag ställer mig frågan många gånger om det är värt det, men det slutar alltid med ett rungande ja. Eftersom jag inte kan tänka mig att ha det på något annat vis, trots att det inte är sunt. Jag är glad att ha drivet att hålla vårt hem snyggt, men ibland hade jag faktiskt sluppit... 

Bilderna ovan är förresten lite bättre bilder på kök/tv-hörna/matplats/Henkes hörna, och hur det ser ut. Varje.jävla.dag. Älskade, underbara lägenhet! <3 

söndag 28 augusti 2016

På plats...

... i nya lägenheten! Det har varit några intensiva dagar sedan i torsdags men nu är lägenheten faktiskt helt färdig. Vi fixade det mesta redan dag ett; hämta nyckel, flytta in allt vi hade med från fastlandet, tömma förrådet till förra lägenheten, flytta in allt från det förrådet till nya lägenheten, hämta sängen på Mio, hämta en soffa (12 mil t/r, fml) och köksstolar här i Visby, flytta in alla dessa grejer och ställa i ordning det mesta, montera alla möbler... dag ett, alltså. Vi höll seriöst igång mellan 07.00-01.00 och jag har aldrig varit så trött i hela mitt jävla liv! Fredag, lördag och söndag gick åt till att inhandla sådant som fattades och liksom forma lägenheten och bära upp allt till förrådet. Det har varit INTENSIVT(!) men förstås också väldigt kul! 

Jag kan inte beskriva hur jävla hemma jag känner mig! Det här känns inte ens som en studentlägenhet nu, där man är några år för att man "inte har råd med någonting bättre" eftersom ekonomin inte tillåter. Det känns som en riktig, ombonad och varm lägenhet där det finns rum för att trivas. Det är en fantastisk känsla, att känna sig så trygg. Så lugn som jag är inombords ikväll, när jag sitter i mitt hem med mina möbler och levande ljus spridda i varje rum, har jag inte varit på säkert 2-3 år. Hade glömt hur det kändes att vara på riktigt avslappnad. Ganska sjukt, egentligen. Här kommer jag trivas, sååå fint. <3 

Imorgon börjar skolan och jag är supertaggad! Så nu skall jag duscha och krypa ned under täcket. Bjur på lite bilder här nedan, men helheten kommer senare när jag har min systemkamera och vidvinkelobjektivet (som jag såklart glömde på fastlandet). En liten sneakpeak skall ni väl ha i alla fall! (JAG ÄR SÅ NÖJD MED ALLT!) 


Desperat försök att dölja Henkes LAN-kabel, görs bäst med en matta. Som han valde (han valde bra, det måste jag säga). 

Gardinerna åkte upp först igår eftermiddag - lagom i klang med eftermiddagssolen. Lägenheten badade i ett varmt ljus och det var bara supermysigt! 

Mitt kontor/vårt sovrum - looooove it! Sängen är f a n t a s t i s k ! Pisa kontinentalsäng från Mio. 

Hittade en superball kakeldekor på Garage1 i Visby. Min favoritaffär, ever. Jag kan gå där i timmar!




lördag 20 augusti 2016

Bordsrenovering och ny lya

Ja, men supjise supjise! Ny lya, igen. En lya som jag försökt få tag på i sisådär två år; en tvååååa! 3,5 år i kö och vi flyttar in den 25:e augusti. Det är en liten tvåa, 40 kvm, men det är en tvåa! *happydance* Eftersom den är omöblerad till skillnad från andra studentlyor så har vi varit tvungna att fixa möbler, någonting som tagit upp min tid sedan vi kom hem från London (det var två smärtsamma veckor i väntan på besked från Gotlandshem). Nu är faktiskt allt fixat! Soffa, soffbord, sängbord, sänggavel, säng (kontinentalsäng från Mio, i mitt hjärta!), matbord, stolar... rubbet! 

Jag hade inget skrivbord sedan tidigare, förutom ett sketet ett från IKEA vars livslängd i princip är förbrukad. Men så en dag gick jag ned i källaren för att se om det kanske fanns någonting där som kunde vara intressant (hobbyrummet är smockat med möbler) och hittade syrrans gamla, superfina, i princip nya skrivbord med tre lådor i EK. I eeeeeek. Och det bara stod där och samlade damm! Jag gillade inte färgen så jag beslutade mig ganska snart för att påbörja "Uppdrag Renovering". Det har varit ett himla slipande och "målande" (det är ju inte målat, men kommer bannemig inte ihåg vad det heter, det är ju mer som en betsning liksom). Igår var allt slipande och "målande" färdigt, så nu är det enbart vaxning kvar vilket jag hoppas på att hinna med under morgondagen. Jag har även målat om ett gammalt slitet nattduksbord som skall få följa med. 

Men jag är kär i resultatet och i bordet. Det är bastant och blir himla snyggt, sedan älskar jag att det finns tre lådor också. Förvaring är alltid bra! 

Precis efter lager två. Sååå nöjd! Skrivbordet är matt, vilket inte riktigt syns på bilden. Kommer såklart en bild när det står i lägenheten senare. Kommer bli sååå fint! 

Den ursprungliga "färgen". Hur tråkig som helst.

Slipa ben i pannrummet när vädret inte tillåter en utomhusvistelse... Dirty work! 
P3 Dokumentär - Jönköpingskravallerna 1948 i öronen. Slipa, slipa, slipa! 
Nu vill jag bara flytta in! Längtar sååå mycket efter ön och att få ställa i ordning allt i lyan. Det kommer bli sååå bra. <3 På onsdag bär det av!

måndag 25 juli 2016

Viktiga böcker, och lite kurslitteratur

Här om veckan beställde jag hem all den kurslitteratur som behövs till min andra sommarkurs. Den handlar om medeltid i Visby och Europa. Så på söndag sätter jag mig i bilen och tar färjan till Gotland för en 20-dagars visit på min älskade, älskade ö. Halva kursen läses på plats och halva på distans, nu är vi inne på vecka två. Ska bli så kul! Samtidigt som jag beställde kurslitteraturen kunde jag inte låta bli att låta Simone de Beauvoirs "Det andra könet" samt Roxane Gays "Bad Feminist" dimpa ned i varukorgen. Har hört så mycket gott om dessa böcker och kände att det var dags att förkovra sig i feministisk litteratur och inte enbart hänga i sociala medier och läsa kvällspressen. 

Det är så lätt att fastna i mönster och "såhär är det, punkt"-tänket. Jag strävar hela tiden efter att utbilda mig själv, att hela tiden suga åt mig information som en svamp och skapa egna åsikter. Det tror åtminstone jag att man gör allra bäst genom att läsa all möjlig litteratur i ämnet. Så nu skall jag bara plöja tre böcker om medeltidens Skandinavien, sedan är det dags att sjunka djupt ned i feministlitteraturen. Som jag längtar! En recension kommer ju givetvis längre fram. "Det andra könet" lär ju ta sin lilla tid att läsa igenom, tänker jag. 

Hoppas ni har det fint i sommarvärmen och att ni hinner läsa en bok eller två i sommar. Jag vill allra helst lägga mig i ett kylrum och stanna där till typ september, men det kommer ju inte på fråga. 

Förresten har jag lite glada nyheter att dela med mig av, men vi suger lite extra på den karamellen och så kör jag ett separat inlägg så småningom. NU ska jag läsa, TRE BÖCKER PÅ TRE DAGAR NU KÖR VI! 


torsdag 21 juli 2016

Vår resa till London

Jag och Henke har aldrig gjort en resa på tu man hand av den enkla anledningen att vi inte har haft råd. Nu fanns det lite sparpengar och vi hade fått nog av Sverige. Det fick inte bli alldeles för dyrt och flygningen fick inte bli för lång, landet skulle inte vara för varmt och det skulle finnas kultur. Först tänkte vi på Lübeck (otroligt vackert) men vi beslutade oss för London. Helt rätt! Vi betalade omkring 2700 för flyt t/r för två och 3200 för lägenheten vi hyrde. Fyra nätter i stadsdelen Bayswater (Hyde Park) och fem dagars strosande på Londons gator - välbehövligt! Det enda vi hade planerat var egentligen att besöka British Museum och Natural History Museum, och det var typ vad vi hann med i form av attraktioner. Annars tog vi dagarna som de kom och det var superskönt. Helt bortkopplad från sociala medier, kvällstidningar och studier, allt sånt där som hör vardagen till. Vi bara vandrade (snittade en mil per dag), satte oss på den restaurang vi kände för och brydde oss inte ett piss om vad saker och ting kostade - vi bara var, vi bara njöt! Det var underbart verkligen. 

British Museum har varit en långlivad dröm för min del. Som blivande arkeolog var det himmelriket, på riktigt. Det var SÅÅÅÅ stort och det fanns SÅÅÅÅ mycket saker, från alla delar av världen. Slår man ihop typ alla museum i Sverige kanske man kommer upp i samma mängd. Detta var nog helt klart min favoritdag och det är någonting jag rekommenderar alla med intresse för historia, eller som bara vill se sjukt häftiga grejer (typ Rosettastenen, dreggel!). 

Sedan var vi även på National History Museum. Även detta var galet stort och byggnaden var otroligt vacker. Innanför dörrarna finns det mycket att se och det är ett perfekt tillhåll för barnfamiljer. Vid det här laget var jag ganska trött och sliten i kroppen, så vi tillbringade omkring fyra timmar där inne. Sedan åkte vi hem och rådäckade på hotellet. Det var sista dagen innan vi skulle flyga tillbaka till Sverige igen. Då hade vi gått omkring fyra mil, om inte mer. 

London som stad blev jag förälskad i ganska med en gång. Det kändes så avslappnat och det finns otroligt mycket att göra. Vi hann ju inte med någonting egentligen, om man tänker på alla möjligheter som finns. Vi kommer helt klart åka tillbaka i alla fall. Då kanske vi bor i ett annat område för att upptäcka ännu mer. Nästa gång skall vi helt klart dra till Big Ben och Westminster Abbey. London är en sådan stad som man utan problem kan strosa runt i en hel dag, bara gå, gå, gå. Det finns så mycket vacker miljö och arkitekturen är FANTASTISK! Såg inte ett enda fult hus under vår tid där. Underbart för en byggnadsälskare som jag, haha! 

Nedan kommer lite bilder, med betoning på lite. 

British Museum - mäktig syn! Först hittade vi inte hit men efter typ 40 minuter hittade vi rätt, haha! Det är ju liksom en sån där byggnad som man missar... eh. 








Replika av en hjälm som hittats i en skeppssättning i Sutton Hoo. Vet ni inte vad det är, googla! Vi har läst lite om det inom utbildningen så det var riktigt coolt att få se det IRL.

Alltså... som sagt... byggnader. <3 En trapp i British Museum.

Natural History Museum - BYGGNADER! Hur snyggt är inte detta?!




Två trötta krigare efter naturhistoriska. Här kan man säga att vi var trötta. Tack för att du ville njuta av London med mig babe. <3 Det var helt underbart!

måndag 30 maj 2016

Läsårets sista tenta, bu.


Ja, då var det dags; årets sista tentamen (DNA, bitches). De sista veckorna har jag märkt är de absolut mest påfrestande. Det är precis som att jag just nu bara går och väntar på att det skall ta slut, samma sak förra året efter utgrävningen. Jag ÄR helt slut! Känner inte en jäkel som är pepp just nu, vi är alla skoltrötta och sjukt redo för sommaren. Jag älskar mitt plugg, jag älskar mitt universitet, jag trivs med lärare och mina fina, fina medkompanjoner i vår lilla klass; men jag vill bara att år två skall vara över nu. Faktiskt. 

Så, håll tummar och tår nu, för nu jävlar bär det av! 

onsdag 18 maj 2016

CAN'T STOP THE FEELING!

Ja men alltså, herregud! Ni såg honom i Eurovision, vilket framträdande. Hans nya låt har gått varm här hemma sedan den släpptes i början av månaden. Jag blir så glad av den! Har alltid tyckt att Timberlake gör ganska bra låtar, men den här är SÅ.HIMLA.FANTASTISKT.JÄTTEBRA! Nu ser jag fram emot ännu mer musik från den här snubben. En filt i gräset en sommardag, en bok i handen och så Justin i öronen (och en islatte, tack)... That! 

måndag 16 maj 2016

fredag 13 maj 2016

Att få må bra.

Hej allesammans! Som vanligt är det dåligt med uppdateringar här. Det har varit mycket med skolan såhär inför läsårets sista delmoment. Idag fick jag tillbaka betyget på senaste tentan (som jag slet så in åt helvete med) och fick en chock när betyget var maxat. That's how I role! När jag inte siktar på högsta betyg - då får jag det. Någonting görs rätt, uppenbarligen.

Men! Det var inte det jag tänkte snacka om här (måste ju bara få skryta lite, likzom, fuck jante) utan jag vill berätta lite om kostläget! Igår, den 12:e maj, hade jag varit köttfri i en månad. Och vet ni vad? Jag har inte ens reflekterat över det. Faktiskt inte en enda gång. Det har känts så otroligt naturligt att inte äta kött. Det känns som om det beslut jag tog där för en månad sedan hamnade precis rätt i tiden. Det var helt enkelt läge för en okomplicerad övergång. Jag var REDO! Här kommer en liten lista på mina för- och nackdelar (jag får typ tvinga fram nackdelarna):

Fördelar:

- Det är SÅ himla kul att laga mat nu! Jag hittar på alla möjliga knasiga smakkombinationer och det blir ALLTID gott. Nu älskar jag att stå i köket, vissa dagar till och med längtar jag efter att få laga lunch och middag. Vissa dagar lagar jag mat länge (typ en smarrig lasagne), andra lagar jag någonting enkelt (typ en sallad) men njuter till 110 procent. Fantastisk känsla. Jag har gått från noll till hundra på den fronten. 

- Såååå mycket mer smak, på allt! Det är precis som om mina smaklökar har börjat leva om, funnit nya tag. 

- Jag mår bättre än aldrig förr. Min kropp känns ren, liksom. Är inte alls lika svullen och magen känns i fas. Mitt blodsocker måste ha blivit mycket mer stabilt. Det är väldigt få dagar då jag blivit sådär SKITHUNGRIG eftersom jag reglerar mitt matintag på ett helt annat sätt. Jag MÅSTE äta frukost, lunch, mellanmål, middag och typ nötter till kvällen, annars är jag wrecked. Och det är en känsla jag inte gillar, när jag blir seg som sirap och ibland till och med får världens migränanfall för att jag misskött matintaget. Så nu käkar jag alla de mål jag skall äta och dricker mycket mer vatten. DET är ändå den absolut största fördelen, enligt mig. 

- Jag orkar vara aktiv. Någonting jag har haft enorma problem med tidigare då det ibland känts som om jag inte ens skall orka ta mig upp ur sängen. 

- Jag bidrar till en bättre miljö genom att skippa rött kött.

- Jag har i princip noll sockersug, förmodligen för att jag lyckats balansera ut mitt blodsocker så pass fint (tror jag i alla fall, har ju inte precis testat mitt blodsocker men rent kroppsligt så känns det stabilt). Alla de kolhydrater min kropp behöver finns i de grönsaker och den frukt jag proppar i mig med glädje varje dag. Förr åt jag ALLDELES för mycket godis, nu är jag seriöst inte ens sugen. Sjukaste känslan! 

Nackdelar:

- Jag oroar mig till viss del för vitaminbrist eftersom jag vet att det är vanligt. C-vitaminer är inga problem, däremot är jag mer orolig över mitt B-vitaminintag, så här om veckan köpte jag faktiskt tillskott. Känner inte för att ta risken. 

- Jag lever på färskvaror, alltså grönsaker och svamp. De blir dåliga efter ett tag och man kan inte precis storhandla sådant. Det blir alltså lite för många vändor till Willys och ICA Maxi, och då kanske sådana onödiga grejer som typ... en ny bok eller nåt... råkar åka ned i korgen. Måste.verkligen.skärpa.mig! 

- Trist utbud på restauranger. Ärligt talat. Jag drar mig inför sommaren och alla restaurangbesök för oftast har de så jävla tråkiga grejer på sina menyer. Var på Ching Chong (thaibuffé) här om veckan och det enda jag kunde äta där var typ ris och sås, vårrullar samt den vegetariska sushin. Vilket ju såklart var supergott, men det hade ju varit skoj med ett litet bredare utbud även i en buffé. MEN(!) jag rekommenderar Max nya utbud av vegetariska/veganska burgare, alltså noooom!

Så all in all: jag mår bra, fruktansvärt bra. Jag kommer aldrig att bli en sådan människa som skriker "kött är mord" eller försöker pracka på andra en vegetarisk eller vegansk livsstil, aldrig. Däremot rekommenderar jag varmt, för alla människors hälsas skull, att äta mer vegetariskt i vardagen. Kanske en, två gånger i veckan eller så. Det är verkligen min tro att kroppen mår så mycket bättre även av sådana små, små förändringar som att byta ut det röda köttet mot färska grönsaker någon gång då och då. 

Lev gott, folket, för det gör jag. Trevlig helg! <3 

fredag 29 april 2016

Downton Abbey - I will always remember you...

Ja, jag är ledsen, men jag kan nog aldrig komma över detta. I förrgår var denna serie slut för mig. Jag såg sista avsnittet mitt i natta, som så många nätter innan dess då jag fastnat och inte kunnat somna. Och jag... grät. Kan för mitt liv inte förstå att en sådan serie helt enkelt bara får ta slut, sådär. Det kändes som om jag vore en i familjen, som om jag verkligen vore där liksom. Jag fick ta del av så många livsöden genom alla sex säsonger (farmor Violet är BÄST!). Det händer väldigt sällan att jag gråter när en serie är slut, men hittills har det skett med både Vänner och Downton Abbey. Man känner sig så jävla hjälplös! 

Älskade, älskade, älskade Downton Abbey. <3

fredag 22 april 2016

VI BEHÖVER PRATA!

Okey, guys, vi behöver prata. Idag gjorde jag brownies på svarta bönor och färska dadlar. Allt jag har att säga: AMAZING! Var aningen skeptisk men har velat testa länge, så jag tänkte "why not?". ALLA har snackat så gott om det här men inte ens jag som älskar bönor (skulle nog kunna leva på det) kunde tro att det skulle vara SÅ gott. Jag vill ha det här på mitt bröllop, tamejfan! 


Jag använde det här receptet, men gjorde om det lite för egen smak (med betoning på lite):

1 pkt svarta bönor (helst ekologiska, såklart)


12 st färska dadlar (köper ni dadlar som inte är färska skall de, som jag förstått det, ligga i vatten en stund innan användning. Ligger i typ samma prisklass, köpte Fontana för 39.90 och jag har halva paketet kvar).

2 ägg

1 dl kallpressad kokosolja (jag har en med smak, svinagott!)


4 msk kakao



2 tsk vaniljsocker



2 tsk bakpulver

150 g mörk choklad (jag tog Lindt 70%)



4 msk honung (flytande, enklast)



4 msk STARKT kaffe


Valfri mängd valnötter


1. Jag började med att mixa svarta bönor och dadlar (ha en bra mixer, smeten skall vara slät som en babyrumpa). 

2. Under tiden då jag gjorde detta lade jag chokladen i ett vattenbad tillsammans med kokosoljan, det går snabbt (olja = blir varm satan) så det gäller att vara med ordentligt. Knäck i två ägg och vispa ordentligt. 

3. Blandade sedan kakao, vaniljsocker, bakpulver, honung och kaffe i en bunke, blanda väl! 

4. Vänd sedan ned allt i en bunke och tillsätt de mixade valnötterna (eller de nötter ni nu vill ha, om ni ens vill ha några). 

5. Smöra valfri form med kokosolja, bröda med riven kokos. Går även bra att köra med bakplåtspapper men jag älskar ytan som blir av kokosen! In i mitten av ugnen i 20-25 minuter, 175 grader. Jag använde en ganska liten form, så brownien blev hög och perfekt krämig i mitten. 

NJUT! Jag äter den som den är men de andra hade B&J's till, annars är ju grädde en klassiker. 

Och eh, fan vad inlägget ser konstigt ut? Fattar noll. 

Just nu

I have so much on my plate, jag orkar inte ens skriva ett sammanhängande inlägg så jag kör en "just nu"-uppdatering.

- Jag har en tentamen att skriva om osteologiska metoder. Vi skall skriva ett kompendium som vi skall kunna infoga i framtida arbete vilket förklarar vilken metod vi använt och varför. Det är inte så kul som det låter. Vi läser om mer eller mindre lastgamla metoder (hallå, 1800-talet ringde och ville ha dem tillbaka) men jag ifrågasätter dem hela tiden. Nu har jag gett mig fan på att mission impossible skall löna sig och att mitt kompendium skall vara så uppdaterat som möjligt. Just nu sitter jag med näsan i forskning om könsbedömning av horn på nötkreatur. En forskare som, precis som jag, ifrågasätter de metoder vi fått lära oss nu. Jag skulle kunna ta den enkla vägen ut bara för att klara tentamen, men why the hell would I? Jag betalar inte flera hundra tusen för att klara mig igenom en utbildning, jag vill ju för fan lära mig allt jag bara kan och så skall jag ju jobba med detta i framtiden! LET'S GOOOOO! 

- Dag 9 utan kött. Himla gött faktiskt! Har inte haft en enda tanke på att vilja äta kött de senaste dagarna, det har helt enkelt börjat gå lekande lätt. Skall jag kalla mig vegetarian nu? Vet inte om jag vågar, men just nu känns det helt otänkbart och framförallt jävligt onödigt att gå tillbaka till att äta kött. SÅÅÅ SKÖNT! 

- Visby är underbart vackert just nu! Älskar, älskar, älskar våren här på ön. 

- Jag älskar kaffe. Just like that. Så. 

#backtoplugg


onsdag 20 april 2016

Vårförkylning och sådär och sen gick det ju åt fanders också.

Ja, det är tyst här just nu. Henke var SVINDÅLIG när vi var hemma i Katrineholm. Förmodligen en släng av influensa, han var som en kabin och sov seriöst hela vår hemvistelse. Trodde att jag skulle slippa men så min fjärde vegandag gick det åt skogen. Blev dålig och har känt mig lite sådär smådålig sedan dess. Det är så frustrerande att vara sådär HALVDÅLIG. Ni vet, trött, lite febrig, liiite kli i halsen, liiiite snorig, hostan från helvetet... och det smäller aldrig till. Hellre att skiten bara bryter ut ordentligt så jag slipper sen, så jag får ligga några dagar och bara vara sjuk, men nä. Jag skall tydligen vara småfebrig och känna mig som en påse skit. Som en halv påse skit. Frustrerande eftersom jag ju ändå inte orkar någonting, men inte kan sjukanmäla mig från saker och ting eftersom jag inte är skiiitdålig.

Så ja, när jag blev sjuk orkade jag inte laga mat och la över ansvaret på de andra. Jag bara åt. Så veganskt blev det ju inte alla måltider, men vegetariskt. Idag har jag inte ätit kött på åtta dagar. DET har aldrig hänt förr, så även om veganveckan i sig gick åt fanders är jag så himla, himla stolt och glad! Kan väl inte precis säga att jag "mår bättre", eftersom jag uppenbarligen är sjuk (såklart inte p.g.a. maten, dah) och har svårt att bedöma hur min kropp mår annars. 

Magen känns bra i alla fall, bättre än vad den brukar. Så förmodligen var det inte BARA laktosen och mjölkproteinen jag inte mår bra av, utan förmodligen även allt fett som finns i kött. Så ja, förmodligen mår min kropp bättre av att avstå kött, känns himla skönt. Har inga som helst planer på att avbryta och börja äta kött igen, åtminstone inte som jag känner nu. Jag kör på såhär så länge jag mår bra! Vegetariskt som grund och så veganskt så ofta jag bara kan. Det skall nog inte bli några som helst problem. Jag skulle kunna se på det här som ett misslyckande, men tvärtom ser jag det som en vinst; jag äter ju vegetariskt nu!

Jag tänkte skriva ett inlägg senare, men en del har säkerligen undrat "varför denna radiotystnad"? Nu vet ni. Förkylningsåbäke och så en hemtentamen som skall skrivas på det. #fulltupp #nopressure

Nu skall jag platta till mitt så kallade hår och dra ned till universitetet. 

Vi hörs senare, peeps! <3

Update: eller så får vi feber och stannar hemma. Over and out. 

fredag 15 april 2016

Vegansk vecka: dag tre

Av någon anledning så gick inte inlägget att publicera igår. Här kommer det i alla fall.

Frukost: frukostbricka på båten till fastlandet. Fanns ingen direkt information om vad brödet var bakat på, men har känt mig lite knas i magen idag så jag har mina misstankar... Känns inte så bra! Blev en smoothie och fruktsallad också.

Lunch: mammas quornfärssås med spaghetti. Mums!

Middag: gjorde en lasagne. Den fick inte godkänt av mig men pappa gav den MVG. Mamma och syrran tyckte den var okej. Testade soyaost för första gången och den var... inte god. Det var den som drog ner allting, för min del. Blä...

Kvällsmacka: bagel med påMackan och spenat. Bagels är ägg- och mjölkfria, men insåg senare att de ju för i helvete penslas med ägg hur "äggfria" de än är. Fail...

Dagens känsla: har varit lite smått skum i magen idag. Varför vet jag inte. Det kan bero på att vi varit på resande fot från tidig morgon till sen eftermiddag. Jag hoppas på nåt sånt. Känner mig lite småkrasslig också (Henke är superdålig). Maten idag har bara känts kaos, bortsett från mammas quornfärssås för den var verkligen supergod!

Hiss: påMackan. Helt klart! Lite skum bismak, men den gick att maskera med citronpeppar och då blev den riktigt god. Fint supplement till smör!

Diss: restaurangers oförmåga att erbjuda veganska alternativ. Kollade igenom salladsdisken på Destination Gotland idag eftersom jag inte visste vad bröden till frukostbrickan innehöll. Men det enda jag hittade i salladerna var typ räkor, mozarella, getost, dressingar, lax osv. Trist! Det verkar vara ett generellt problem för en vegan, att äta ute. Hur jäkla svårt skall det vara? En vegansk macka med lite olivolja och grönsaker? Någonting? HALLÅ, HÄNG MED I SVÄNGARNA! En vegan skall inte behöva vara vegetarian på restaurang, förjävligt ju...

onsdag 13 april 2016

Vegansk vecka: dag två

Frukost: 
Havrelatte. Jag måste verkligen bättra mig med frukosten alltså. Det är inte hållbart att dricka enbart en kopp kaffe. Imorgon SKA jag göra gröt. Punkt.

Lunch: 
Tio bitar sushi med avokado, gurka, rättika och tofu. Inlagd ingefära och sjögräs. Supergott och mättande. Var noga med att kolla så att de vegetariska rullarna inte innehöll ägg, har märkt att en del av dem gör det. Kom ihåg det om ni skall äta sushi ute och vill ha veganskt!

Middag: 
Findus "Libanesisk falafel" med Santa Marias originalwraps, stekta champinjoner, sallad på zucchini, ananas, rödlök och avokado. Sedan blandade jag havrefraiche tillsammans med Santa Marias sweet chili sauce - l o v e l y!

Dagens känsla:
Jag MÅR faktiskt bättre i kroppen idag. Min mage är inte alls lika svullen/uppblåst som den brukar vara (någonting den typ alltid är) och jag är himla pigg. Har gått runt och nynnat här hemma hela dagen och i skolan kände jag mig som en solstråle. Jag må vara en glad tjej, men den senaste tiden har jag inte mått speciellt bra p.g.a. trötthet, magont, huvudvärk o.s.v. De bra dagarna har varit få, liksom. Och det är ju ingen rolig känsla att ha i knoppen och kroppen! Detta är en av anledningarna till varför jag gör det här och min förhoppning är att jag skall reagera bra på vegankost och kunna satsa ordentligt. 

Nu skall jag sätta mig med lite annat innan det är dags att sova. Hemresa imorgon klockan 08.30. Men, innan dess, why not a hiss and diss:

HISS: 
Sushi. Sushi är alltid en hiss för mig, kommer aldrig någonsin kunna bli en diss. MEN (MEEEN!) vegsushi är hiss gånger hiss gånger hiss... gånger hiss. Även om detta skulle gå åt pipsvängen blir det nog vegsushi för mig framöver. Lax i all ära, men AVOKADO(!) har alltid varit min favorit. Idag fick jag även rullar med avokado och gurka; frääääscht! 

DISS: 
Matbutikernas utbud på veganost. Ärligt talat nu. Jag var inne på Coop vid Österport, frågade efter veganost och killen som hjälpte mig verkade seriöst skämmas. Han BAD OM URSÄKT och visade mig till den enda veganost de hade - ett paket med åtta bitar, för 42 kronor. VAD I HELA HELVETE? "Jag är verkligen ledsen alltså, verkligen" - så sa han. Det är ju inte han som skall skämmas, det är inköparna. För ja, det är faktiskt lite pinsamt när det finns alternativ att köpa in. Samma sak på ICA Maxi där Henke och Marcus sökte med ljus och lykta efter veganost men inte hittade någon. Antingen sög de på att leta, eller så fanns det helt enkelt inte. Hade sett fram emot att testa Astrid och Apornas Jeezy, sätter mitt sista hopp till Willys. 

Vegansk falafel från frysdisken. Det ultimata vore ju att göra sin egen, men det
kommer så småningom. Hiiimla goda, i alla fall. <3

tisdag 12 april 2016

Vegansk vecka

Typ i julas skrev jag här i bloggen att jag och Henke skulle köra en vegetarisk vecka. Det gick sådär, för att vara ärlig. Vi åt vegetariskt men vi fuskade också en del genom att köpa pizza, med kött. Så det sket sig ju. Utöver pizzan var vi ganska duktiga. Sedan dess har jag faktiskt börjat äta ännu mer vegetariskt. I princip varenda lunch de senaste åtta veckorna har varit vegetarisk. Det är så lätt att slänga ihop en näringsrik måltid med det man har hemma. Oftast har det handlat om sallader med pasta, spenat och pesto - supergott! 

Nu har jag tänkt ta det här steget längre, denna gång "på egen hand", och köra veganskt. Jag tänker inte tvinga på Henrik någonting för jag vet att han är skeptisk. Vill han äta veganskt så får han helt enkelt komma på det själv. 

Så jag tänker att bloggen skall få fungera som min "matdagbok" den närmsta tiden. Jag vill skriva någonting om vegankost varje dag. Dels för att motivera mig själv men även för att jag tycker det är viktigt att dela med sig till andra. Till att börja med tänker jag en vecka, men förhoppningsvis skall detta leda till någonting som varar mycket längre än så. Jag är superpepp!

Så, varför veganskt? Viljan att gå ifrån en köttkost har varit stor en lång tid för mig och jag märkte under den vegetariska veckan att jag har så otroligt lätt för att fuska. "Det gör väl ingenting om jag tar en liten skinkbit såhär 01.00 på natten? Jag orkar ju inte fixa något annat", jag tyckte helt enkelt att saker och ting var "berättigade" därför att det var bekvämt. Det var så.himla.lätt att fuska och säga "imorgon, då kör jag igen" eftersom köttet var "det enda problemet". Dessutom är vegetarisk kost så pass "självklar" att jag aldrig reflekterar över vad jag slänger i mig, aldrig läser någon innehållsförteckning, för det som inte innehåller kött är ju helt enkelt vegetariskt och då är det okej (det här gäller för MIG, viktig poäng!). 

SÅ VARFÖR VEGANSKT? Om jag inte fixar vegetarisk mat, hur i hela helvete skall jag kunna fixa vegansk, undrar ni säkert då? Jo, såhär är det för egen del: vegansk mat är begränsad. När man äter vegansk kost måste man t-ä-n-k-a, läsa innehållsförteckningen, man måste helt enkelt veta VAD det är man stoppar i sig; vad man behöver mer av och vad man behöver mindre av. Det är en balansgång och i den balansgången hänger även kroppen med. Exempelvis kan en välskött vegansk kost balansera blodsockret så pass att inga dippar eller toppar sker, eftersom mycket veganskt innehåller långsamma kolhydrater istället för snabba. Bara IDAG, alltså dag ETT, känns det som om jag lärt mig så otroligt mycket om vad jag faktiskt stoppar i mig, eftersom jag måste läsa innehållsförteckningen på varenda liten produkt som används i matlagningen. Det är underbart! Det är kul! Det är lärorikt och helt jävla... fantastiskt! Jag låter säkert helt störd som VILL ha sådana restriktioner i min vardag, men för mig handlar det helt enkelt om medvetenhet. Om min mat och den föda jag ger den för att den skall få må så bra som möjligt.

Jag har SÅ många fördelar på lager (och några nackdelar, givetvis), men jag tänker att jag skall dela med mig lite mer av det under veckan som kommer. Istället för att skriva ett två mil långt inlägg på en och samma gång, liksom.

Nedan kommer min nya, stora kärlek i livet: 

Oatly. Oatlys veganska havreprodukter. WOW NO COW, indeed. Chokladdrycken är i klass med #jagskullekunnalevapådetta och #bättreänpucko, NO JOKE! iKaffe har hängt med ett tag i vårt hushåll och det är världens bästa start på dagen; starkt jävla kaffe med gräddig havredryck i, slår vilken vanlig mjölk som helst. iMat havregrädde har jag ännu inte hunnit testa, tänkte göra någon god gräddbaserad soppa imorgon, men med tanke på hur bra de andra produkterna är misströstar jag ej. iMat Fraiche använde jag idag i min guacamole, smakade precis lika bra som vanlig creme fraiche och var UNDERBART krämig. Jag kan ingenting annat än PRISA Oatly för sitt utbud, det är verkligen helt fantastiska produkter! Härnäst ser jag fram emot att testa Havredryck Chai samt PåMackan. Det skall bli spännande! 

Imorgon kör vi igång i bloggen med matdagbok, gud så jag ser fram emot det här!